I helgen befann jag mig i Gävle på Svenska Friidrottsförbundets årsmöte. Jag hade mycket roligare än vad det låter, en av höjdpunkterna var en dam som troligtvis somna -ingen vet säkert. Helt plötsligt hörde jag bara en duns bakom mig, när jag tittar mig över axlen ser jag hur raden framför källan till ljudet hänger sig bakåt och utbrister "Hur gick det?". Helt plötsligt kommer det upp en hand som i en vinkande rörelse försökte teckna att det gick bra. Handen följdes av en kvinna -som var lika röd som min nyinköpta vindjacka (tomatröd). Smidigt försökte hon sätta sig på stolen igen, vilket gick sådär om jag ska vara ärlig.
Okej...jag hör er! Om det var en av höjdpunkterna kan det inte ha varit så roligt och nej kanske var inte själva mötet särsklit roligt, men tack och lov var jag omringad av en grupp supersköna människor som jag kommer umgås med en hel del i framtiden nämligen Svenska Friidrottsförbundets Ungdomsråd, där jag nu sitter som den nyaste medlemmen och kanske den stoltaste!
Fick som gräddet på moset en fin fin applåd när ordföranden i förbundet Lennart Karlberg presenterade mig för dom runt 130 personerna som satt i salen, min stolthet förminskades inte direkt då.