Det är ibland konstigt hur man kan längta till saker så mycket att det tar upp hela tankeverksamheten. Just nu finns det bara en bild, en sak som ligger som ett lock på allt annat inne i huvudet och det är tanken på min säng. Att lägga huvudet på kudden, täcket över mig och blunda. Det är nog mer sovandet jag längtar efter än sängen men tanken på att sova får mig bara att bli tröttare så för att kunna tänka på det jag längtar efter mest är det min säng jag hela tiden ser. Låter det knäppt? Hel knasigt och vrickat? Det är just det. Man blir sån här när man jobbar natten. Sittande mitt i natten i sin ensamhet gör att man blir helt ensam med sina tankar, och det är inga normala tankar heller utan konspirationsteorier eller bara ren idioti.

Stor eloge till er som gör detta 100%, vecka efter vecka. För jag har redan tappat det och jag har en natt till innan saker och ting går tillbaka till det normala.